Program

Uppdatera din garderob hållbart på rikskonferensen! Välkommen till vår klädbytarstation på Vävens entréplan, öppet både fredag och lördag!

Minst tio kretsar i Naturskyddsföreningen har engagerat sig för nattågen med protester och sång på stationerna. Namninsamlingen och sociala medier har slagit rekord. Vi berättar om kampanjen och fortsatt arbete för nattågen. 

För att lösa både klimat- och naturkrisen krävs en smart omställning. Energi och råvaror behöver nyttjas på ett mer effektivt sätt än vad som görs idag. Men vilka vägval påverkar efterfrågan? I vilken utsträckning speglar efterfrågan våra faktiska behov? Hur mycket el behöver vi och hur ska den framställas? Hur löser vi transporterna på ett sätt som fungerar för människor i hela landet? Vad mer behöver ställas om i samhällena för att kunna åstadkomma den transportomställning som behövs? Och vilka lösningar – politiska, sociala och ekonomiska – finns för en mer effektiv och rationell omställning? 

Naturskyddsföreningen är Sveriges största, demokratiskt uppbyggda miljöorganisation och alla medlemmar kan vara med och påverka föreningens arbete, vilka frågor som ska prioriteras och hur vi ska arbeta på bästa sätt. Men hur funkar föreningsdemokratin, rent praktiskt? 

Erfarenhetsutbyte av arbetet med skydd av stadsnära skogar ut runt om i landet. Vad finns det för bra exempel med kommuner som lyckats med detta? Tips och inspiration!

Häng med Naturskyddsföreningen med vänner och spela spel som på olika vis väcker tankar om natur, miljö och industriomställningen i norra Sverige. 

Vi använder jordens begränsade resurser på ett sätt som hotar vår möjlighet till en säker livsmiljö. Resursanvändningen är också väldigt ojämnt fördelad - både inom och mellan länder. Om alla konsumerade som en genomsnittlig svensk så skulle det behövas fyra jordklot. Det räcker inte med ett effektivt resursutnyttjande. För en omställning som håller sig inom planetens gränser krävs en större transformation. Tillräcklighet är ett tankesätt och ett samlande begrepp för åtgärder som minskar efterfrågan på energi, material, mark och vatten, samtidigt som resurserna fördelas mer jämlikt än idag. Vad behöver vi egentligen för att leva goda liv? Och hur kan vi omvandla tillräcklighet som idé till konkret politik?

Var hittar du svar? När behöver du svara? Hur kan du äga ditt kommentarsfält? 

Ledarinstitutet gör en organisationsutredning där syftet är att ge förslag på hur Naturskyddsföreningens organisation kan bli ännu bättre, mer sammansvetsad, ha bättre samspel och kommunikation, vara effektiv och ändamålsenlig och ha tydliga ansvarsområden. Här ges möjlighet till inspel och frågor!

Hur får man till en arvsfondsansökan? Vad är en skogsträdgård? Vad är en lekotop? Hur bygger man lokalt engagemang? Brita Wessinger (ordförande i Västernorrland) och Helena Thau (praktisk projektledare i Arsvfondsprojektet Näsåkers offentliga skogsträdgård och lekotop) berättar om resan som ledde till att en enig arvsfondsdelegation gav bifall till projektstöd om 4,6 miljoner.

Inför riksdagsvalet 2026 står avgörande klimat- och miljöfrågor på spel. Tempot i arbetet för att nå viktiga mål för klimat och biologisk mångfald går alldeles för långsamt – ibland till och med åt fel håll. Samtidigt oroar sig en stor majoritet av svenskarna över utvecklingen och vill se en mer ambitiös politik. Hur allvarligt är läget? Och vad betyder valet i höst för frågor de mest brinnande frågorna? Hur kan vi snabbt minska utsläppen? Hur ser vi till att de sista riktigt värdefulla skogarna skyddas? Och ska våra stränder fortsatt vara tillgängliga för alla eller öppnas för exploatering? 

Information räcker inte för att få medborgarna/politikerna att ändra beteende i t ex klimatfrågan. Men vad är det som behövs då är 10 000-kronors frågan. Vad säger vetenskapen och erfarenheter från verkligheten? Eller är det så enkelt att pengarna styr allt?

Trycket mot samebyarnas marker har ökat under lång tid och nästan all renbetesmark i Sverige är idag utsatt för hög belastning av mänsklig aktivitet.  De samlade effekterna av infrastruktur, skogsavverkningar och vattenkraft hör, vid sidan av klimatförändringarna, till de många hoten mot rennäringens fortlevnad. Gruvor klyver samebyar och vindkraftverk kan störa renarnas betesro. Samtidigt är den samiska befolkningen mycket tydligt påverkad av klimatförändringarna och många samiska röster har tidigt engagerat sig i klimatfrågor. Vad betyder den gröna omställningen för urfolksrättigheter, rennäring och markrättigheter? Vilka är målkonflikterna och hur kan en annan omställning se ut?

Vill du och din krets engagera er inför valet på gator och torg? Det kan handla om att ta en lådcykel och bjuda kaffe och dela ut valkompassen, göra en lokal aktion eller sätta upp en politiskt oberoende” valstuga” tillsammans med andra organisationer på orten. Eller något helt annat. Lyssna på engagerade och ta med egna idéer!

Vill du veta mer om ledamöterna i riksstyrelsen, kanske ställa en fråga eller presentera en idé? Här ges du under informella former möjlighet att mingla och lära känna riksstyrelsen.

För att en verklig hållbar industri- och samhällsomställning ska kunna ske behöver den både vara och uppfattas som rättvis. Vilka hinder för en rättvis klimatomställning finns idag, globalt och i Sverige? Vilken politik behövs för att kostnaderna för omställningen ska fördelas på ett rättvist vis som kan ge bred acceptans för de nödvändiga förändringar vi står inför? Vilka goda exempel finns? En rättvis klimatomställning handlar i grund och botten om att samhället ska göra två saker. Vi behöver minska utsläppen tillräckligt mycket och tillräckligt snabbt. Och vi behöver se till att alla i samhället kan ta del av omställningens nyttor och att fördela omställningens utmaningar på ett rättvist sätt.  Vilka hinder för en rättvis klimatomställning finns idag, globalt och i Sverige? Vilken politik behövs för att kostnaderna för omställningen ska fördelas på ett rättvist vis som kan ge bred acceptans för de nödvändiga förändringar vi står inför? Vilka goda exempel finns?

Vem vill vara miljöjournalist och miljöförsvarare idag? Hur bygger vi ett samtalsklimat och en demokrati där ingen är rädd för att engagera sig för miljön? Politiker och journalister som engagerar sig i eller rapporterar om miljö och klimat utsätts för hat och hot. Även ideellt aktiva i miljöorganisationer upplever en ökad utsatthet

Framåt lördagskvällen bygger vi om Väven till festlokal och bjuder in dig som är medlem till festmiddag! Utöver god mat bjuds det på tal, jojk med Jörgen Stenberg, och musik med Livs ord, Sara Idani och Nikita.

Avsluta lördagen med en massa bra musik, dans och annat kul med bland andra prisbelönta Luleårapparen Zacke och helvilda duon NiOKi Beats. Festen är öppen och gratis för alla naturskyddare (skynda att bli medlem!), och vi bjuder också med lite vänner från andra delar av miljörörelsen. Det här vill du inte missa!

Desinformation, personangrepp och medvetna lögner har blivit vardag i det offentliga samtalet. Samtidigt trängs miljö- och klimatfrågorna undan – trots att de är mer akuta än någonsin.Hur navigerar vi i ett hårdare debattklimat? Hur bemöter vi myter utan att fastna i motståndarens spel? Och hur får vi våra budskap att nå fram?