Program

För att en verklig hållbar industri- och samhällsomställning ska kunna ske behöver den både vara och uppfattas som rättvis. Vilka hinder för en rättvis klimatomställning finns idag, globalt och i Sverige? Vilken politik behövs för att kostnaderna för omställningen ska fördelas på ett rättvist vis som kan ge bred acceptans för de nödvändiga förändringar vi står inför? Vilka goda exempel finns? En rättvis klimatomställning handlar i grund och botten om att samhället ska göra två saker. Vi behöver minska utsläppen tillräckligt mycket och tillräckligt snabbt. Och vi behöver se till att alla i samhället kan ta del av omställningens nyttor och att fördela omställningens utmaningar på ett rättvist sätt.  Vilka hinder för en rättvis klimatomställning finns idag, globalt och i Sverige? Vilken politik behövs för att kostnaderna för omställningen ska fördelas på ett rättvist vis som kan ge bred acceptans för de nödvändiga förändringar vi står inför? Vilka goda exempel finns?

Vindelälven är Västerbottens enda outbyggda storälv. Vindelälven och de tre andra outbyggda "nationalälvarna" Pite- Kalix- och Torne älv hade troligen varit utbyggda idag om det inte hade varit för den tidiga naturvårdsrörelsen. Den så kallade Striden om Vindelälven blev en över 10 år lång kamp mellan å ena sidan statliga Vattenfall och vattenkraftsintressena och å andra sidan en brokig men allt starkare rörelse av naturvårdsorganisationer, däribland Naturskyddsföreningen.

Trycket mot samebyarnas marker har ökat under lång tid och nästan all renbetesmark i Sverige är idag utsatt för hög belastning av mänsklig aktivitet.  De samlade effekterna av infrastruktur, skogsavverkningar och vattenkraft hör, vid sidan av klimatförändringarna, till de många hoten mot rennäringens fortlevnad. Gruvor klyver samebyar och vindkraftverk kan störa renarnas betesro. Samtidigt är den samiska befolkningen mycket tydligt påverkad av klimatförändringarna och många samiska röster har tidigt engagerat sig i klimatfrågor. Vad betyder den gröna omställningen för urfolksrättigheter, rennäring och markrättigheter? Vilka är målkonflikterna och hur kan en annan omställning se ut?

Vill du och din krets engagera er inför valet på gator och torg? Det kan handla om att ta en lådcykel och bjuda kaffe och dela ut valkompassen, göra en lokal aktion eller sätta upp en politiskt oberoende” valstuga” tillsammans med andra organisationer på orten. Eller något helt annat. Lyssna på engagerade och ta med egna idéer!

Vill du veta mer om ledamöterna i riksstyrelsen, kanske ställa en fråga eller presentera en idé? Här ges du under informella former möjlighet att mingla och lära känna riksstyrelsen.

Scentsory Foraging är ett transdisciplinärt konstnärligt forskningsprojekt som betraktar lukt som en form av ekologiskt minne. Konstnären Tarsh Bates undersöker hur dofter knyter oss till platser och hur förändringar i doftlandskap påverkar dessa relationer. Hon extraherar och arkiverar dofterna från platser som håller på att försvinna, och är särskilt intresserad av de olfaktoriska relationerna mellan lavar, renar och klimatförändringar.

Denna programpunkt är tyvärr inställd. Information räcker inte för att få medborgarna/politikerna att ändra beteende i t ex klimatfrågan. Men vad är det som behövs då är 10 000-kronors frågan. Vad säger vetenskapen och erfarenheter från verkligheten? Eller är det så enkelt att pengarna styr allt?

Inför riksdagsvalet 2026 står avgörande klimat- och miljöfrågor på spel. Tempot i arbetet för att nå viktiga mål för klimat och biologisk mångfald går alldeles för långsamt – ibland till och med åt fel håll. Samtidigt oroar sig en stor majoritet av svenskarna över utvecklingen och vill se en mer ambitiös politik. Hur allvarligt är läget? Och vad betyder valet i höst för frågor de mest brinnande frågorna? Hur kan vi snabbt minska utsläppen? Hur ser vi till att de sista riktigt värdefulla skogarna skyddas? Och ska våra stränder fortsatt vara tillgängliga för alla eller öppnas för exploatering? 

Häng med Naturskyddsföreningen med vänner och spela spel som på olika vis väcker tankar om natur, miljö och industriomställningen i norra Sverige. 

2023–2025 hade Amnesty Internationals och Samernas råd ett samarbetsprojekt - ”Just Transition in Sápmi”, som synliggjorde den orättvisa som finns i den gröna omställningen och andra exploateringar i Sápmi (Norge, Sverige och Finland). Ett sätt att ta lärdomarna vidare från projektet var att skapa spelet ”Grazing Game”. 

Vi använder jordens begränsade resurser på ett sätt som hotar vår möjlighet till en säker livsmiljö. Resursanvändningen är också väldigt ojämnt fördelad - både inom och mellan länder. Om alla konsumerade som en genomsnittlig svensk så skulle det behövas fyra jordklot. Det räcker inte med ett effektivt resursutnyttjande. För en omställning som håller sig inom planetens gränser krävs en större transformation. Tillräcklighet är ett tankesätt och ett samlande begrepp för åtgärder som minskar efterfrågan på energi, material, mark och vatten, samtidigt som resurserna fördelas mer jämlikt än idag. Vad behöver vi egentligen för att leva goda liv? Och hur kan vi omvandla tillräcklighet som idé till konkret politik?

Var hittar du svar? När behöver du svara? Hur kan du äga ditt kommentarsfält? 

Ledarinstitutet gör en organisationsutredning där syftet är att ge förslag på hur Naturskyddsföreningens organisation kan bli ännu bättre, mer sammansvetsad, ha bättre samspel och kommunikation, vara effektiv och ändamålsenlig och ha tydliga ansvarsområden. Här ges möjlighet till inspel och frågor!

Hur får man till en arvsfondsansökan? Vad är en skogsträdgård? Vad är en lekotop? Hur bygger man lokalt engagemang? Brita Wessinger (ordförande i Västernorrland) och Helena Thau (praktisk projektledare i Arsvfondsprojektet Näsåkers offentliga skogsträdgård och lekotop) berättar om resan som ledde till att en enig arvsfondsdelegation gav bifall till projektstöd om 4,6 miljoner.

R ö d l i s t a t är ett verk som tar ställning för bevarandet av naturskogar och de c:a 1200 arter av växter och djur som är starkt hotade, bland annat genom skogsbolagens hänsynslösa rovdrift. Verket är också en protest mot regeringens lagstiftning som underlättar och påskyndar utrotning. Rödlistat framförs som kollektiv performance av Lysistrate, ett nätverk i Umeå som verkar för Fred på Jorden och Fred med Jorden. Beskrivningen av verket är konstnärens.Upphov och konstnärlig ledare: Gunilla Samberg 

Vad kan du om bin? 🐝Gå på en rolig och utmanande tipspromenad och testa din kunskaper om bin!Vinn en fröpåse eller gulliga klistermärken 🌼

För att lösa både klimat- och naturkrisen krävs en smart omställning. Energi och råvaror behöver nyttjas på ett mer effektivt sätt än vad som görs idag. Men vilka vägval påverkar efterfrågan? I vilken utsträckning speglar efterfrågan våra faktiska behov? Hur mycket el behöver vi och hur ska den framställas? Hur löser vi transporterna på ett sätt som fungerar för människor i hela landet? Vad mer behöver ställas om i samhällena för att kunna åstadkomma den transportomställning som behövs? Och vilka lösningar – politiska, sociala och ekonomiska – finns för en mer effektiv och rationell omställning? 

Naturskyddsföreningen är Sveriges största, demokratiskt uppbyggda miljöorganisation och alla medlemmar kan vara med och påverka föreningens arbete, vilka frågor som ska prioriteras och hur vi ska arbeta på bästa sätt. Men hur funkar föreningsdemokratin, rent praktiskt? 

Erfarenhetsutbyte av arbetet med skydd av stadsnära skogar ut runt om i landet. Vad finns det för bra exempel med kommuner som lyckats med detta? Tips och inspiration!

Minst tio kretsar i Naturskyddsföreningen har engagerat sig för nattågen med protester och sång på stationerna. Namninsamlingen och sociala medier har slagit rekord. Vi berättar om kampanjen och fortsatt arbete för nattågen.