Program

Guidad tur om ca en timmes vandring längs den markerade stigen runt reservatet, som följer älvstranden på båda sidor om älvens storslagna forsar. Unesco utsåg Vindelälven-Juhttátahkka till biosfärområde i juni 2019.Vindelforsarna — NaturkartanBiosfärsområdet Biosfärområde Vindelälven-Juhttátahkka « Svenska Unescorådet

Jonas Ohlsson jobbar som projektledare för Naturskyddsföreningen i Örebro län och har under 4 års tid drivit Våtmarksprojekt för att restaurera mossar. Nu håller Jonas på att skriva en Projektledarhandbok för våtmarksprojekt som han vill sprida till fler länsförbund och kretsar. För att lyckas med Sveriges miljömål kan Naturskyddsföreningen ta en mer aktiv roll. Låt oss bli en del av Sveriges naturrestaurering!

Påverkansfönstret stängs inte med valet utan går då in i nästa fas. Hur kan vi hålla trycket uppe för en ambitiös klimat- och miljöpolitik? Hur kan man planera för påverkansarbetet efter valet? Hur kan man bygga relationer med politiker och tjänstemän? Hur får man till bra möten? Det är några av frågorna som diskuteras i den här workshopen. En genomgång av tips och tricks och erfarenhetsutbyte mellan deltagare. 

Tänk om det räckte med lite nyfikenhet och en gnutta upptäckarlust för att dra igång Natursnokarna? Spoiler: det gör det! Ni behöver inte kunna allt om naturen – det viktigaste är att vilja ge sig ut, ställa frågor och upptäcka tillsammans med barn och deras vuxna. Och det bästa? Det finns massor av smarta genvägar och enkla sätt att komma igång, även utan utbildade ledare.

Förra året tog regeringen bort förbudet mot uranbrytning. Stora områden har inmutats i norra Sverige och prospektering börjar redan i sommar. Protesterna har blivit stora i bland annat Oviken, Jämtland och Vilhelmina, Västerbotten. Välbesökta möten har hållits i Norrbotten och Hälsingland. Hur kan vi organisera aktiva mot uranbrytningen? Kort information om läget och därefter idéutbyte om det fortsatta arbetet. 

Forskning visar att meningsfulla samtal är en av de få metoder som kan få människor att öppna sig för nya perspektiv och ompröva sina uppfattningar. Meningsfulla samtal som berör känslor, erfarenheter och värderingar, i kombination med öppna frågor, empati och egna berättelser, är ofta givande för alla parter.Vill du få ett smakprov på den här typen samtal? Välkommen till en meningsfull timme!

Hur ska föreningens nya framtidsstrategi se ut? En kort introduktion till framtidsstrategin och en workshop som syftar till att ge oss en bättre gemensam förståelse för vilken roll strategin kan spela i föreningen när det blir dags att se över den.

Industriomställningen är bra för klimatet, men ökar samtidigt behovet av gruvor och vindkraftsel. Hur ska föreningen hantera dessa utmaningar, i kretsar, länsförbund och på riksnivå? Hur delta i det offentliga samtalet, hur bemöta greenwash, samiska rättigheter och önskemål om att Norra Sverige ska få del av vinsterna?

Projektet Klimatanalys Norr belyser konflikterna som uppstår i jakten på naturresurserna i norra Norrland, visar på de problemområden som finns och uppmanar till engagemang för en hållbar grön framtid.

På detta seminarium får du tips kring hur den lokala kretsen kan påverka den egna kommunen eller regionen mot en mer hållbar upphandling.

Desinformation, personangrepp och medvetna lögner har blivit vardag i det offentliga samtalet. Samtidigt trängs miljö- och klimatfrågorna undan – trots att de är mer akuta än någonsin.Hur navigerar vi i ett hårdare debattklimat? Hur bemöter vi myter utan att fastna i motståndarens spel? Och hur får vi våra budskap att nå fram? 

Välkommen på en tidsresa till Naturskyddsföreningen 2052! En forskargrupp har intresserat sig för att förstå hur folkrörelsen Naturskyddsföreningen under seklets första 50 år vuxit och förändrats.  Föreningen har mångdubblat och breddat sin medlemsbas och stärkts som påverkanskraft. Forskarna vill nu ta hjälp av mötesdeltagarna med att förstå hur denna otroliga utveckling varit möjlig. 

En lyckad föreläsningsserie, en restaurerad våtmark eller en fullbokad inventeringskurs är exempel på aktiviteter i föreningen som ofta kräver pengar. Hör hur kretsar lyckats hitta bidrag för att förverkliga helt olika planer. Till denna workshop kan du komma även om du tycker ekonomihantering är knölig eller smått obegriplig. Kom och träffa engagerade från kretsar som lyckats sätta planer i verklighet och dessutom hittat finansiering till dem. Är du rutinerad kassör eller revisor ger vi också tips för dilemman och svårigheter du kan ställas inför. 

Avsluta lördagen med en massa bra musik, dans och annat kul med bland andra prisbelönta Luleårapparen Zacke och helvilda duon NiOKi Beats. Festen är öppen och gratis för alla naturskyddare (skynda att bli medlem!), och vi bjuder också med lite vänner från andra delar av miljörörelsen. Det här vill du inte missa!

Framåt lördagskvällen bygger vi om Väven till festlokal och bjuder in dig som är medlem till festmiddag! Utöver god mat bjuds det på tal, jojk med Jörgen Stenberg, och musik med Livs ord, Sara Idani och Nikita.

Vem vill vara miljöjournalist och miljöförsvarare idag? Hur bygger vi ett samtalsklimat och en demokrati där ingen är rädd för att engagera sig för miljön? Politiker och journalister som engagerar sig i eller rapporterar om miljö och klimat utsätts för hat och hot. Även ideellt aktiva i miljöorganisationer upplever en ökad utsatthet

För att en verklig hållbar industri- och samhällsomställning ska kunna ske behöver den både vara och uppfattas som rättvis. Vilka hinder för en rättvis klimatomställning finns idag, globalt och i Sverige? Vilken politik behövs för att kostnaderna för omställningen ska fördelas på ett rättvist vis som kan ge bred acceptans för de nödvändiga förändringar vi står inför? Vilka goda exempel finns? En rättvis klimatomställning handlar i grund och botten om att samhället ska göra två saker. Vi behöver minska utsläppen tillräckligt mycket och tillräckligt snabbt. Och vi behöver se till att alla i samhället kan ta del av omställningens nyttor och att fördela omställningens utmaningar på ett rättvist sätt.  Vilka hinder för en rättvis klimatomställning finns idag, globalt och i Sverige? Vilken politik behövs för att kostnaderna för omställningen ska fördelas på ett rättvist vis som kan ge bred acceptans för de nödvändiga förändringar vi står inför? Vilka goda exempel finns?

Trycket mot samebyarnas marker har ökat under lång tid och nästan all renbetesmark i Sverige är idag utsatt för hög belastning av mänsklig aktivitet.  De samlade effekterna av infrastruktur, skogsavverkningar och vattenkraft hör, vid sidan av klimatförändringarna, till de många hoten mot rennäringens fortlevnad. Gruvor klyver samebyar och vindkraftverk kan störa renarnas betesro. Samtidigt är den samiska befolkningen mycket tydligt påverkad av klimatförändringarna och många samiska röster har tidigt engagerat sig i klimatfrågor. Vad betyder den gröna omställningen för urfolksrättigheter, rennäring och markrättigheter? Vilka är målkonflikterna och hur kan en annan omställning se ut?

Vill du och din krets engagera er inför valet på gator och torg? Det kan handla om att ta en lådcykel och bjuda kaffe och dela ut valkompassen, göra en lokal aktion eller sätta upp en politiskt oberoende” valstuga” tillsammans med andra organisationer på orten. Eller något helt annat. Lyssna på engagerade och ta med egna idéer!

Vill du veta mer om ledamöterna i riksstyrelsen, kanske ställa en fråga eller presentera en idé? Här ges du under informella former möjlighet att mingla och lära känna riksstyrelsen.